det är en klen tröst att jag ser dig ibland
jag skriver det hära, för den tiden vi hade hopp om att isen skulle bära
men det var då, och klockan tickar, jag somnar stillsamt
låtsas vilja komma, hinna fram till det vi kunde haft.
jag låter dagarna dö, för jag saknar din röst
och allt vi haft, är som bortspolat av ett vattenfall.
du vad som än händer, du glömmer väl inte bort våra galna sommarnätter.
jag ville bara vara lite bättre.
men det var då, och klockan tickar, jag somnar stillsamt
låtsas vilja komma, hinna fram till det vi kunde haft.
jag låter dagarna dö, för jag saknar din röst
och allt vi haft, är som bortspolat av ett vattenfall.
du vad som än händer, du glömmer väl inte bort våra galna sommarnätter.
jag ville bara vara lite bättre.
Kommentarer
Trackback
